En fritidsgård är inte bara en plats dit ungdomar kan gå för att utöva olika aktiviteter och träffa vänner. Det är också en plats dit de kan gå för att komma bort från någonting – bort från gatan, bort från problem. Att fritiden inte är enbart positiv för ungdomar, utan också kan innebära risker, insåg man redan under tidigt 1900-tal. Då började fritidsgården som koncept att växa fram, även om man inte kallade dem för det på den tiden. Samhället ordnade då aktiviteter och lokaler som ungdomar kunde söka sig till. Syftet var att man ville kontrollera ungdomarna i viss mån.
Under 1950-talet skedde ett antal ungdomskravaller, som man tolkade som ett tecken på att ungdomen höll på att utvecklas i en farlig riktning. Som en följd av detta uppstod det sociala fältarbetet. Genom att kartlägga ungdomsgrupper, de miljöer de vistades i och vad de ägnade sig åt, ville man dels få ett grepp om situationen, dels kunna påverka utvecklingen i den riktning som samhället ville.
Det som vi idag kallas fritidsgårdar växte fram under 1960- och 1970-talen. De var ett led i en utveckling som pågått sedan början av 1960-talet, då ungdomars fritid professionaliserades allt mer, både inom det offentliga och inom mindre föreningar. Nu ansåg man att kunniga yrkesmänniskor skulle ta sig an ungdomarna, fostra dem, och styra dem i rätt riktning.
Denna oro över vad ungdomar gör på sin fritid, som har funnits i mer än 100 år i samhället, är inte utan orsak. Fritiden är den tid då ungdomar står utanför vuxnas kontroll, och det är också då som de är som mest utsatta för risk. Det är då vissa ungdomar samlas på gator och torg, platser som också fungerar som samlingsplatser för vuxna som på olika sätt har problem, till exempel med alkohol. Ungdomar kan då utsättas för droger, tobak, våld, sexualitet, riskfyllda kontakter och kriminalitet.
Fritidsgårdarna erbjuder en möjlighet för ungdomar att komma bort från gatorna, och en gemensamhet som inte är en gruppering utanför samhället. Det är viktigt att fånga upp de ungdomar som är utsatta, eftersom människors utveckling under ungdomsåren får tydliga konsekvenser senare i livet – om man kommer att lyckas och bli en produktiv och välmående medborgare, eller om man blir en belastning för samhället.
Om du vill bidra till samhället genom att starta en fritidsgård kommer du märka att det kan vara svårt att hitta passande lokaler. Du kan till exempel behöva göra mindre renoveringar för att få full funktionalitet i byggnaden, som varmvatten. Om du behöver köpa en ny varmvattenberedare till lokalen hittar du ett brett utbud på Nevica.se.