De flesta städer i Sverige har idag någon form av fritidsgård, eller till och med flera fritidsgårdar. Dessa, som fram till 1970-talet kallades för ungdomsgårdar, är lokaler med organiserad fritidsverksamhet. Många gånger är de också kopplade till en eller flera skolor i området de ligger i. På en fritidsgård kan ungdomar på mellan- och högstadiet ägna sig åt olika fritidssysslor. Det kan till exempel röra sig om att spela musik, spela spel och utöva en eller fler sporter etc. Fritidsgårdar har länge varit populära verksamheter, men frågan är hur de egentligen står sig idag?
Nya strategier för ungdomsverksamheter
En av tankarna bakom fritidsgårdar och fritidsverksamheter är att samla flera ungdomar på en och samma plats, låta dem umgås med varandra där och i och med detta kunna erbjuda ett alternativ för dåliga, olagliga och till och med farliga fritidssysslor. Intresset och engagemanget för fritidsgårdar har överlag i Sverige minskat sedan 90- och tidiga 00-talet, och då måste man hitta nya strategier för att locka till sig ungdomar. Olika städer har arbetat med detta på olika sätt. Fritidsgårdar i Norrköping ska satsa på att söka upp unga. Man väljer bland annat att satsa på att locka fler tjejer och fler ungdomar från utsatta områden i staden.
Hitta ungdomsverksamheter nära dig
Att bara driva en fritidsgård eller ungdomsverksamhet innebär inte automatiskt att ungdomar faktiskt går dit. Det innebär för det mesta också att en viss typ, eller en viss grupp, av ungdomar kommer dit. Fritidsgårdar måste därför arbeta för att vara mer inkluderande. Att som ungdomsverksamhet också arbeta uppsökande är därför viktigt. Vill du veta hur olika fritidsgårdar och ungdomsverksamheter i din stad eller kommun arbetar med detta? Då kan du få mer information om det genom att besöka respektive kommuns egen webbplats. Där hittar du till exempel kontaktuppgifter, öppettider och information om hur just den fritidsverksamheten arbetar och vilka de vänder sig till.